Vi anlände som sagt till Prag sent i den regnigaste kvällen. För andra gången denna resan räddade mig mammas paraply från en ofrivillig dusch (mammor vet alltid bäst – bara att inse). I mörkret letade vi oss fram till tram-tåghållplatsen, plankade tåget i brist på biljettautomater och hittat tillslut fram till vår station. Där möttes vi av en mörk kulle med en rad lite blåaktigt upplysta zombiestatyer. När vi vågat oss förbi zombisarna, hittade vi lyckosamt nog en skylt och en pil till hostellet. Så vi följde dem in på en mörk regnig bakgata som luktade kiss. I dörren till den gamla ombyggda skolan möttes vi av skylten - ‘please don’t piss around the house’ och en reception full av fulla och glada receptionister. Från uppehållsrummet bolmade det ut cigarettrök och det stod halvuppdruckna öl och spritflaskor lite här o var. Typ hostellenas hostel altså.
Tänk er dessa i mörker och upplysta i blått.
Vi fick nyckeln till varsitt litet skåp och gick in i gympasalen för att hitta våra sängar. De var det hårdaste vi sovit på (Amanda beskrev det som en planka med lakan på), men trots det vi har nog aldrig sovit så gott som de två nätterna i prag!
I Prag var vi äkta turister. Vi tittade på en rad mäktiga kyrkor, spanade på lite munkar och nunnor, överväldigades nästan av stans vackra byggnader, och strosade bland gamla rustningar i slott.
Prags slott låg vackert uppe på en kulle, med utsikt över hela stan. Trots det var slottets stora turistattraktion tydligen vaktbytet. Och kockan går fort när man har roligt. Så just när vi hade som roligast i att spana in rustningar, insåg vi att det snart var dags för vaktbyte (1 gång i timmen) och att det var för mycket att vänta in ännu nästa vaktbyte. Så vi rusade genom de mysigaste gränderna, och bara snabbtittade på de gamla, vansinnigt grymma tortyrredskapen i fängelsehålan, för att hinna se de stenansiktade vakterna. Och visst var det turistuppslutning. Tre vakter kom marscherande. Spatserade runt lite. En av dem kunde inte hålla sig för skratt. Sen bytte de platser. Sen var det klart. Prags vaktbyte kan ju slänga sig i sjön. Kom till Stockholm och se hur det egentligen ska gå till!
Dessutom har vi unika bilder på hur en av vakterna står och pratar med en besökare… Eller är det en terrorist?! Utbyter de information om hur de ska kapa Prags slott?
Jag fick lära mig att i Prag dricker man minsann öl. Så vipps hade jag (!) beställt in en egen öl till middagspizzan. Staropramen så klart. Och det var faktiskt inte helt äckligt. Det gick ner utan minsta beska min. Och även tre öl till senare den kvällen! Jag är stolt över mig själv som nybliven öldrickare.
Jag och A-K valde att utforska kullen bekom hostellet lite nogrannare efter vi lämnat Amanda på tramen (för att åka före oss till Berlin). Det visade sig vara den romantiskaste platsen jag sett på länge! Otroligt tjusigt.
I Kuwait var oljan billigare än vatten. I Prag var ölen billigare än läsk. En läsk kostade 35, en öl 25 tjeckiska krounor (9,50 sek)
Eftersom vi missat det tjeckiska klubblivet på fredagen, valde jag och A-K att göra ett försök på lördagen. Vi hamnade på tjeckisk 80-90-talsklubb, där Makarena avbyttes med Michael Jacksons Thriller. Dessutom visades musikvideosarna på storbildsduk. Jag är ju inte ett stort fan av att dansa till denna sorts musik. Men kvällen blev hemskt trevlig i alla fall. Men det var ett under att vi hittade hem genoms prags gator mitt i den mörkaste natten på vägen hem.
Sista dagen i Prag såg jag till att gå vilse med kameran ett par gånger. Det hör ju lixom till i varje stad. Så nu har jag ungefär 450 nya bilder på hus. Nån som vill se?
