mjao.net

Jag har en teori.

På senare tid har tiden gått så otroligt fort. Bara rusat iväg. Upplevde nästan hopp i tiden i våras, tänker att man ska fixa någonting på onsdag, så är plötsligt dagen fredag. Bara sådär, utan att man själv kunnat påverka. Jag hinner helt enkelt inte med tiden längre.

Kommer ihåg en gång för länge sedan, då pappa beklagade sig över att tiden går så fort. Plötsligt har det lixom gått 10 år. Bara sådär. Själv tyckte jag 10 år var en hisknande lång tidsperod.

Och tiden är relativ. När man har kul går tiden fort sägs det. Menjag tror även att tiden går fortare o fortare för varje dag som går.

Tänk:
När man föds upplever man den längsta dagen i sitt liv. Kanske inte så konstigt, det är ju den enda dagen man upplevt. När man sedan går från dygn 2 till dyng 3, har tiden plötsligt gått dubbelt så fort:

Dygn 1 - en dag är hela livet
dygn 2 - en dag är bara halva livet
Dygn 10 - en dag är en 10-del av livet, osv.

Dagarna blir altså kortare för varje dag som går.

Tänk hur långa era första 10 år var. En hel evighet och man var gammal och vis redan vid tio år. Mellan 10 och 20 år, går tiden lite fortare. O mellan 20 o 30 hinner man knappt med! Nyss fyllde jag 20, känner mig kanske som 22, men är i själva verket 25. Tänk, snart fyller jag 30! Blir gammal, är gammal. Huh. Plötsligt är det inte en oändlighet tills man fyller jämt nästa gång, utan snarare får man hålla i sig för att i överhuvudtaget hänga med. Kommer jag att hinna andas den dagen ett helt år, bara är en 50-del av mitt liv??

Är det så att tiden går fortare för varje år?

// Mari

(nu är klockan plötsligt 20.32 och jag har knappt hunnit börja beta av listan av allt jag ska ha fixat innan jag drar i morgon…)

]]>