mjao.net

Kl 00.45 landade jag på Kuwaits internationella flygplats i förrgår. Jag snurrade runt lite och kände mig vilsen innan jag hittade en disk där jag tydligen skulle ansöka om visa. 4 stämplar och 25 minuter senare hade jag ett dokument som komplement till mitt pass och fick snällt passera en 40 meters kö vid passportkontrollen, varpå jag officiellt äntrade Kuwait.

Efter att jag passerat ännu en säkerhetskontroll - röntgenmaskin släpptes jag ut i en fålla omgiven av horder av väntande människor på båda sidor. Kommer ni ihåg när man skulle gå in till folkets hus på studentbalen? Ungefär samma känsla fick jag nu. Alla stirrade på oss ailiens som valt att resa till Kuwait, men ingen verkade märkbart bekymrad mer än jag. I slutet av fållan stod två glada pojkar och hälsade mig välkommen, men undvek nog både min blick och min vilja att skaka hand. Vi pratade lite medan de slussade ut mig genom torkskåpsvärmen till deras fina bil och körde mig till lägenheten.

Lägenheten var en stor överraskning. Den är ca 25 meter lång och i slutet av den ligger mitt rum som är kanske ytterligare 4 meter brett. Vi har tre sovrum, varav ett av dem är ett ’master bedroom’ med en jättedubbelsäng och eget badrum. Detta lade självklart Ester, med all rätt, beslag på när hon anlände ett par timmar innan mig. Förutom Esters badrum, finns ytterligare två, varav jag har ockuperat det ena. Det sista använder vi som tvättrum. Vi har ett litet kök och ett jättestort allrum. Sen har vi ett oinrett rum till, som jag tror är ett bönerum.

Utsikten från mitt rum.

Mitt rum och mitt privata badrum.

Allrummet och den jättelånga korridoren (ser ni slutet??)

Utsikten från mitt fönster dagtid. 

Våt lilla kök var och är ännu bräddfyllt av saker. De hade handlat yoghurt i massor, bröd, nutella, juicer, sylt, ost, smör, mjölk, vatten, korssianter, chips, frukt i massor samt plasttallrikar och bestick till en hel arme och säkert massa annat som jag glömt. Är det inte en dröm att komma ’hem’ till ett välfyllt kylskåp fullt av bara massa goda och onyttiga saker + en massa härlig frukt?!

Köket och kylen.

I dag gjorde jag min första dag på patologin. Den varade i va 1 timma och 45 minuter, varav första timman bestod i att dricka kaffe och prata resor med Aishah (inte att förväxla med min kontaktperson. Här heter ungefär lika många Aishah, som folk heter Sara eller Maria i Sverige). Sen visade hon mig hur man gör ett histopatologiskt preparat i 30 minuter (skära till en bit av tumörklumpen, stoppa in den i ett litet plastgaller, stoppa in den i en maskin som suger ut allt vatten och sen fyller cellerna med vax, bädda in hela klumpen med vax, kyla av, skiva mikro tunt med en specialsliceare, lägga slicen på en vattenyta, fånga upp dem på ett mikroskåpglas, torka, fixera och färga in). Sista kvarten surfade jag lite Internet, innan Aishah kom och plockade upp mig igen.

Här är livet så otroligt skönt. Jag behöver inte ens känna mig stressad p.g.a. att jag borde gå ut i solen på dagen. Det är helt enkelt för varmt. I dag visade termometern strax under 50 grader. Kollar min mail max en gång per dag, och inboxen är nästan tom. Detta i kontrast till livet i Umeå som är alldeles för stressigt, har fått mig att börja tänka. Jag kan inte fortsätta plugga, driva företag och ha ansvar i 3 föreninger samtidigt utan att gå sönder. Jag måste ransonera mitt liv från onödiga saker…